Å nej, inte hålet....

Har ramlat ner i det svarta hålet. Sitter på botten och tittar upp. Trött, så trött. Less, så less.

Tog en djupdykning rakt ner i skiten igår kväll. Misstänker att jag varit Fröken Duktig och kört på för hårt ett tag. Stoppade i mig lite piller och somnade. Sitter nu i soffan och bara stirrar.

Det finns liksom inget mer att säga om det nu. Förhoppningsvis är det ingen lång sittning den här gången. Snart kanske jag har kravlat mig upp och står på kanten och balanserar igen.

Det här blev allt ett dramatiskt och nästan lite fjantigt inlägg - men sån är jag nu. Och liten. Jävligt liten i världen.
Vi hörs när jag växt till mig igen.