Gammal mat

Jag vet inte om det är min tämligen välutvecklade bacillskräck eller min emetofobi som ligger som grund till att jag är väldigt noga med matvarors bäst-före-datum.

Från att jag började dricka kaffe regelbundet har jag övervunnit min ovilja att dricka mjölk från ett redan öppnat paket. (Alltså, man måste såklart öppna paketet innan man får ut nån mjölk. Så är det ju. Jag menar bara att jag vill vara den som öppnar. Sen vill jag dricka det med en gång och sedan slippa ha mer med det paketet att göra.)
Som singel köpte jag alltid små förpackningar, just för att det skulle ta slut fort och att jag inte skulle behöva dricka mjölk från ett tidigare öppnat paket så många gånger.

Längre än så har jag dock inte sträckt mig. Jo, lite kanske. Jag börjar bli lite mindre känslig för b-f-d på torrvaror. Men inte mycket.
Färskvaror ser jag dock till att helst inte ens närma mig detta magiska datum. (Intressant att något kan bli gammalt och totalt oätligt bara på ett par timmar. Inte sant. Och att personen som sätter datumet kan veta så exakt när maten blir otjänlig. Jag är imponerad!)

För ett tag sedan köpte jag smör med passerat b-f-d. Och blev såklart skitarg eftersom jag då fick slänga det med en gång.
Jag skyllde på skitkonsum och gick vidare i livet.

Men nu - nu har det hänt IGEN. Och på nåt sätt så känns sveket ännu större nu.
Jag har nämligen köpt pålägg på ICA Maxi. Vars b-f-d var passerat dagen innan jag köpte det.
Jag som alltid känt och tyckt att på ICA får man bra grejer och att de är schyssta.
So not ok.

Om min mamma läser det här så skulle hon påminna mig om att hon lärt mig att kolla alla datum på det jag köper.
Visst är det så. Mamma har rätt (Nu hoppas jag att hon inte läser. Hon blir lätt så mallig när man ger henne rätt...).
Jag tycker bara att man inte ska BEHÖVA kolla allt så noga. Det borde vara affärens skyldighet att märka upp med korta datum. Jag ska väl för farao kunna utgå från att maten i butiken är fräsch och någorlunda färsk.

Jag blir bara så trött. Matt. Less. Och sur.